Tio designregler

Genom att tänka cirkulärt tidigt i värdekedjan, redan vid design och produktion, kan man underlätta arbetet som sker nedströms, vid användning och vad som händer med produkten sedan.

“Man ska kanske inte fokusera så mycket på att man skapat ett jättestort berg av avfall, då är det lätt att tänka att nu måste jag investera i återvinningsteknik. Istället ska man backa tillbaka och fundera på varför det blev ett så stort berg. Att börja tänka rätt från början”, säger Cecilia Tall, projektledare på RISE.

Lindex arbetar utifrån ett cirkulärt mindset redan i designfasen för att skapa plagg som är tillverkade för en längre livslängd, både stilmässigt och kvalitetsmässigt. För att göra det har de tagit fram tio designregler.

Det handlar kortfattat om att skapa tidlös design istället för att följa övergående trender, att designa kläder som man vill ha länge och se till att kvaliteten motsvarar det. Genom smarta funktioner kan plaggen bli mer mångfaldiga och användas ännu mer, som till exempel en bh med bh-band som gör att den går att använda på olika sätt eller en jacka där man kan plocka bort fodret.

“Att tillverka färre plagg som används längre är det absolut bästa sättet att få ner klimatutsläppen”, säger Anna-Karin Dahlberg.

Lindex driver på cirkulär omställning med nya fibrer. Foton: Lindex

Krävs mod för att våga testa

Samarbeten mellan olika aktörer i värdekedjan kan vara en viktig nyckel till en cirkulär ekonomi. Företag involverade i insamling, sortering, bearbetning och återvinning kan utöver varumärkena komma att spela en central roll i förändringen.

För att driva utvecklingen av nya material har Lindex ingått ett flertal partnerskap. Bland annat samarbetar de med finska Infinited Fiber Company som tagit fram en fiber baserad på post consumer waste (efterkonsumtionsavfall). De har även tillverkat en miljon plagg av en återvunnen viskosfiber genom ett samarbete med Södra Skogsägarna.

“Det krävs ganska mycket mod i en omställning att våga testa och ingå partnerskap”, säger Anna-Karin Dahlberg.

De har även gjort en pilot med fiberåtervinnaren Rester, som ger Lindex viktig kunskap kring vad som går att återvinna.

Återuppliva garderoben

Lindex har testat flera olika cirkulära affärsmodeller, som uthyrning och en tjänst för att styla och återuppliva sin garderob, och under förra året expanderade de sin second hand-försäljning som nu finns i olika former i Sverige, Norge och Finland.

Även om det kan vara utmanande att få lönsamhet i en second hand-modell, på grund av många manuella processer för att prissätta, märka och sälja i butik igen, så ger det viktiga lärdomar. Både för att effektivisera affären men även hur designen av kläder kan anpassas, särskilt när det gäller slitage och vilka produkter som går att sälja igen.

“Vi har fått otroligt fina lärdomar både kring ’reversed logistics’, hur vi ska få lönsamhet och vad vi behöver förbättra i designen av våra plagg för att de ska bli mer anpassade för en cirkulär affär”, säger Anna-Karin Dahlberg.

De första testerna gjordes med barnytterplagg där det tydligt framgick var kläderna som kom tillbaka var som mest slitna. Denna kunskap är jätteviktig för designavdelningen som kan jobba för att förbättra plaggen och förstärka där det är slitet.

“Second hand är något helt annat och det behöver man vara ödmjuk för, det är så otroligt mycket handpåläggning. För att skala det och nå lönsamhet måste det till ett större och mer väloljat maskineri”, säger Anna-Karin Dahlberg.

Lindex testar olika cirkulära affärsmodeller – bland annat second hand. Foto: Lindex.

Andra affärsmöjligheter som växer fram är olika typer av mellanhänder som optimerar flöden hos bolagen. Cecilia Tall ser även att det börjar växa fram en del mäklartjänster som hjälper till att hitta kunder och sälja material.

“Det är inte nödvändigtvis så att den som skapar en stor mängd material i form av exempelvis avfall är van vid att sälja material. Jag tror att olika former av mäklartjänster kommer att komma ganska starkt”, säger Cecilia Tall.

Jätteinvestering i nytt lager

Det cirkulära tänket genomsyrar hela värdekedjan hos Lindex. Just nu gör de en jätteinvestering i ett nytt lager som ska tillgodose och effektivisera logistiken för att varje plagg ska vara där kunden vill ha det, en viktig del som minimerar överproduktion, men som också kommer att underlätta för kommande re-commerce-satsningar.

De har även jobbat mycket med sitt leverantörsled och konsoliderat antalet leverantörer vilket bidragit till en närmare dialog och en möjlighet att driva förbättringar.

“Vi vill hjälpa våra leverantörer att se nyttan med hållbarhet så att de själva driver det och inte hålla på med polisiär verksamhet och göra massa revisioner. För vi har sett att det faktiskt inte driver någon förändring”, säger Anna-Karin Dahlberg och fortsätter:

“Till exempel så implementerade vi en ny tvättprocess i en fabrik i Bangladesh som minskade vatten-, energi- och kemikalieåtgången. Det kan vara lite skavigt i början att vi ska ändra på deras processer men det visade sig att det gick fortare, de sparade massor av energi och det är så de gör nu för alla sina kunder.”

Svårare att ändra beteenden

Nya lösningar och affärsmodeller kan innebära en startsträcka för kunden så det gäller att ha lite tålamod och hjälpa den på traven.

“Beteendeförändringar tar oftast längre tid än den tekniska uppfinningsrikedomen. Vi är ett land av innovatörer och ingenjörer, där man blir glad om man hittat en ny återvinningsprocess, men då tänker man inte på att om man designat den annorlunda från början så hade man sluppit återvinna så mycket”, säger Cecilia Tall.